Vad har du ställt till med.

Jag tänker och tänker på dig tusen gånger om dagen, hur kunde det gå så snett för dig. Du hade allt, men nu har du ingenting. Jag vill se dig med leendet på läpparna och livsglädjen du hade förr. Men allt försvann, nu har du inget, du har människor runt dig om vill dig väl. Men du har inte tagit imot hjälpen från någon alla har försökt. 
 
Men vill du leva såhär så är det upp till dig, men jag tycker att du borde ta tag i ditt liv. Fan du har en del kvar, du har dina kära barn. Men kan du inte ta tag i ditt liv för deras skull? Jag skulle vilja ha dig som jag hade dig förut. Jag vet inte vad jag ska skriva mera, blir bara så ledsen. DU var den människan jag aldrig trodde skulle få det såhär. Du har haft det så himla bra, men du har lärt mig en sak och det är att jag aldrig ska bli och göra som du. 
 
Men jag älskar dig, och det kommer jag alltid göra. Men snälla skärp dig! <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0