Klasskompisarna

Man saknar skolan lite, jag saknar alla klasskompisar och alla skratt vi hade varje dag! Vi hade alltid någonting att skratta åt. Även om det var stressigt med inlämningar och prov hit och dit, så var det ändå kul i skolan. Men vi ses snart igen, och då är vi inne på sista året, det är fan inte klokt. Jag vill inte sluta skolan! Haha, jag vill inte att det ska gå för fort i 3:an. Skolan är sån trygghet på något sätt, man har skolan och man går till den varje dag. Man måste ju hitta ett jobb super fort efter skolan, jag vill inte bli arbetslös. Jag vill börja jobba typ direkt. 
 
Och jag är sån också, jag kan inte sitta hemma bara. Jag måste hitta på något, jag tycker det är skit jobbigt att bara sitta hemma. Det är så skönt nu när man har sommarjobb, vad skulle man gjort när Johan jobbade nu innan semestern. Man är så låst när man inte har körkort/jobb och så. Det är ju samtidigt jobbigt att bara sitta hemma med en tråkig mamma, så lite kul med extra dagis nu typ nångång i veckan. Men som jag skrev igår på fredag är han sista dag, sen ledig i 5 veckor med pappa. Gud vad dem kommer ha de mysigt och roligt. (lite avensjuk på mina älsklingar)
 
men men, nu ska jag inte springa i väg i tiden, skolan måste ju börja innan också. Men jag är sån stressad person av mig, mina vänner vet! Jag är typ en halv timma före min tid hela tiden. Går bussen klockan 3, då ska jag helst SPRINGA till bussen som ligger 2 min bort klockan halv 3. 
 
Och nu när jag jobbar så cyklar jag ju, börjar jag 8 så cyklar jag klocka 7 är i Tranemo kvart över, då är de 45 min kvar innan jag börjar. Då får jag sitta utanför att vänta, men då har jag gått in typ halv 8 och börjat innan. Men som man säger, bättre i tid än försent. 
 
Fan vad jag skrev på nu, hoppas ni orkar läsa. Det var bara mina tankar jag skrev nu. Men som sagt jag saknar mina klasskompisar! Och lite plugg faktiskt, man har inget att göra på kvällarna :p haha. 
 
Nej nej, nu ska jag sluta skriva innan det blir en biblel. 
 
 
Vacker bild på min älskade grabb!
 
 
Esmeralda och Willhelm
 
 
Plutten samma dag han kom hem från djurparken. 
 
 
Midsommar myset
 
 
Min älskade pappa, Willhelms morfar! 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0